Gillar du att cykla långt? Då kanske ultra- eller randonneurcykling är något för dig. Det handlar om att cykla längre distanser, antingen i form av en tävling eller en organiserad långtur.

Ultracykling

Den som vill tävla i långdistanscykling väljer ultracykling. Exakt hur långt man måste cykla för att det ska räknas som ultra är inte helt klart. Många räknar alla sträckor över 160 km (det vill säga, 100 engelska miles) som ultraevent, men eftersom det finns ganska gott om sådana lopp drar andra gränsen först vid 200 eller 300 km. Ofta handlar det också om tid snarare än om distans – ett ultralopp kan vara att cykla så långt som möjligt under 12 eller 24 timmar. Det är också vid sådana tillfällen som många rekord för långa cykelturer sätts.

Ett klassiskt exempel på ett ultralopp är amerikanska Race Across America (RAAM), som hålls årligen. Loppet börjar vid kusten till Stilla Havet och löper sedan till Atlantkusten, vilket är en sträcka på ungefär 4 800 km. Närmare hemmaplan finns Transcontinental Race, som normalt går från östra till västra Europa. Varje deltagare väljer själv sträckan, men måste passera loppets kontroller på väg till målet.

Randonneurcykling

Randonneurcykling, eller randonné som det också kallas, är ett organiserat långlopp på 200 km eller mer utan tävlingsmoment. Här handlar det om att cykla en viss sträcka under en viss tid, och längs sträckan finns kontroller. Randonnéloppet kallas för brevet, och varje cyklist har med sig ett brevet-kort som ska stämplas vid varje kontroll. Den som har alla stämplar och tar sig i mål inom angiven tid har genomfört ett godkänt lopp. Det finns en minimi- och en maxtid – man får alltså inte vara hur snabb som helst.

Världens mest kända randonnélopp är förmodligen Paris-Brest-Paris, som arrangeras vart fjärde år och är lite av randonneurcyklingens OS. Loppet är 1200 km långt och nästa omgång arrangeras år 2023.